“Hur skriver man en bok?” är den fråga som med största sannolikhet har lett till denna nybörjarguide.
Och i denna grundliga guide täcker vi alla stadier av bokskrivandet – från insamlande av material till skrivande och publicerande av boken du skrivit.
Därför har vi delat upp vår guide i tre huvudsektioner som svarar mot de tre faserna i en bok: planering, skrivande och publicering.
Table of Contents
- Del ett: Planera din bok
- 1. Definiera din boks mål
- 2. Definiera din boks genre eller nisch
- 3. Definiera läskretsen
- 4. Läs böcker inom denna genre eller nisch
- 5. Att skriva ett förslag eller en pitch för traditionell publicering
- 6. Tips för att publicera sig själv
- Del två: Skriva din bok
- 7. Vem skriver boken?
- 8. Tips för att anställa en spökskrivare
- 9. Skapa en detaljerad disposition och en titel för din bok
- 10. Att skriva din bok
- 11. Att sätta ett tidsschema
- 12. Skapa dagliga och veckovisa mål
- 13. Bilder, tabeller och andra saker
- Del tre: Redigering, polering och publicering av din bok
- 14. Preliminär redigering
- 15. Redigera storskaligt
- 16. Att anlita en professionell redaktör
- 17. Polera skrivandet
- 18. Att få betaläsare
- 19. Sista redigering innan publicering
- 20. Professionellt omslag
- 21. Professionell författarbiografi för en fackbok
- 22. Publicera din bok
- 23. Marknadsföra boken före och efter den släpps ut
- Slutsats
Del ett: Planera din bok
Planeringsfasen vid bokskrivande är den viktigaste. I denna fas kommer du att bygga pelarna på vilka din bok kommer att stå. Sakerna som du behöver göra i denna fas är givetvis inte de enda rätta, men de har konstruerats för att hjälpa dig att smidigt komma in i processen av att skriva din första bok.
1. Definiera din boks mål
Vad är “målet med din bok”?
Termen ovan kan vara missvisande – speciellt eftersom du kan ha olika anledningar till varför du skriver boken. Men sanningen är att varje bok, skönlitteratur eller facklitteratur, behöver ha ett viktigt mål – att hjälpa eller underlätta.
Skönlitterära böcker, memoarer och andra böcker (vilka primärt inte är “hur man gör”-böcker”) hjälper läsaren genom att tillhandahålla en distraktion, en sätt att fly undan och underhållning. Romaner, memoarer och biografier tar läsarna med på en resa – ibland en metaforisk resa, andra gånger en fysisk resa – men ändock en resa.
Andra fackböcker, som kokböcker, reseguider, böcker för självhjälp, gör det tvärt om. Dessa böckers avsikt är att hjälpa mer direkt, jämfört med de typer av böcker som vi nämnde ovan. Dock har alla samma mål – att hjälpa läsaren att lösa ett problem.
Och så bör du göra.
2. Definiera din boks genre eller nisch
För en roman, vad är huvudsaklig genre och under-genre? Om du till exempel skriver en paranormal romantisk roman är genre romantik, och under-genre det paranormala.
För facklitteratur talar vi inte om typ av facklitterär bok utan nisch. Nisch är termen som används för att definiera vissa specialiseringar för ett ämne – om du till exempel skriver en reseguide kommer resesektionen ha olika nischer.
Ett annat exempel är matlagning: det finns många olika typer av böcker avseende olika typer av matkultur, härav följer att det finns många olika nischer, och med detta olika möjligheter.
Varför är det viktigt att definiera din genre eller nisch?
Eftersom du behöver känna till dina konkurrenter.
När du väl känner till att fokusera på en genre eller nisch kan du hitta andra böcker i den, och läsa recensionerna. Läs alla recensionerna. Läs de positiva recensionerna liksom de negativa, och var uppmärksam på vad vad läsarna har funnit vara bra i boken, och även vad de inte tyckte om.
En annan sak som du kan definiera är huruvida marknaden är översvämmad med böcker i nischen. Du kan till exempel se vilken period böckerna är populära (jul, vår, sommar osv) eller huruvida det har publicerats för många böcker i samma genre nyligen.
Du kan använda detta för att bedöma när du ska publicera din bok, vilket kan vara riktigt viktigt om du publicerar boken själv.
Å andra sidan, om du har en blog eller en annan typ av närvaro på nätet, och har många som följer dig, ska du fortfarande definiera nischen, men du behöver inte vänta på en speciell period för att publicera boken.
3. Definiera läskretsen
När du väl börjat läsa recensioner kan du gå vidare med att definiera din läskrets. Det finns många olika sätt att utforska din läskrets, men att titta på recensioner av andra böcker inom samma genre eller nisch är bästa sättet att upptäcka vad majoriteten av din målgrupp vill läsa.
Detta kan hjälpa dig att bättre definiera målet med din bok, och därigenom kommer det också att vara mycket hjälpsamt vid skrivandet av boken – eftersom du kommer att veta vilket tillvägagångssätt för ditt ämne och vilken typ av skrivstil som kommer att “tala” bättre med din läskrets, vilket i slutänden är det ultimata målet – att förnöja läsarna.
4. Läs böcker inom denna genre eller nisch
Som vi nämnde tidigare är det viktigt att känna till din läskrets. Här följer några fördelar som du får när du läser andra böcker inom din nisch:
- Du kommer att veta om sakerna du presenterar i din bok redan talats om i en annan bok.
- Du kommer att se vad andra författare och experter i din nisch skriver om mest – och huruvida du kan bringa något nytt till leken.
- Sätt dig själv i dina läsares situation: vad tycker du om och vad tycker du inte om?
Obs:
Stjäl aldrig idéer eller skrift från andra böcker och påstå att det är din egen.
Om du lär dig något nytt under din efterforskning presentera det som sådant och berätta för läsarna var du fick det från. Om du hittar övningar eller metoder som du skulle vilja dela med dig till dina läsare i en fackbok till exempel, ska du testa dem själv först och sedan dela med dig erfarenheten.
Utöver detta ska du se till att du aldrig blir anklagad för att plagiera – även om du inte plagierade något från andra författare kommer själva stämpeln från anklagandet att skada ditt rykte och det kan ta dig åratal, böcker och ännu mer böcker, att rentvå ditt namn.
Det finns mer fördelar med att läsa böcker i din genre eller nisch, men de som vi nämnde ovan kommer att hjälpa dig att skriva din bok. Även om du får någon annan att skriva åt dig (mer om detta senare) är fördelarna ännu större – eftersom du kommer att kunna ge den andra personen många detaljer och mycket material.
5. Att skriva ett förslag eller en pitch för traditionell publicering
Även om du planerar att publicera dig själv bör du sända ut förslag till traditionella förlag. Att skicka förslag till förlag kommer att ge dig två fördelar:
- En överblick över det intresse din bok genererar bland traditionella förlag.
- Återkoppling – vilket du kommer att få om du sänder dem både en pitch och ett prov på ditt fullständiga manuskript, efter det att du avslutat det.
Det sägs att det är mycket sällsynt att traditionella förlag som specialiserar sig på facklitteratur kommer att skriva ett bokavtal med en tidigare outgiven författare; dock säger man också att författare behöver vara både bra och ha tur.
Så du kan aldrig veta vilka möjligheter som kan dyka upp från att sända ut ett förslag till ett traditionellt förlag. Om du även har en fanbas med personer som följer dig är chanserna att ett traditionellt förlag väljer din bok större.
För detta behöver du dock skriva ett bra förslag.
Här följer några tips för den processen:
- Se alltid till att nämna det faktum att du har en platform av personer som följer dig (om du har det).
- Förklara, på ett professionellt sätt, alla fördelar läsarna kommer att få med din bok.
- Välj rätt förlag – skicka inte din nya historiska romans-roman till ett akademiskt förlag till exempel.
6. Tips för att publicera sig själv
Som vi flera gånger sagt, både här och i vår andra guide för att skriva romaner, är själv-publicering en mycket bra möjlighet för många författare och experter inom många områden. En massa bästsäljande författare av fackböcker, som Steve Scott, är faktiskt själv-publicerade och några var själv-publicerade innan de fick ett publikationsavtal.
Många av dem hade även en stor närvaro på nätet via deras bloggar och sociala media. Det finns även författare som beslutade sig för att självpublicera i stället för att publicera på det traditionella sättet, som fallet var med Anthony Hayward.
Här följer några tips om du själv-publicerar en bok:
- Om du inte har en blog – starta en. Det kan visst vara dyrt, men du behöver ha en närvaro på nätet innan du publicerar en bok, speciellt en fackbok, för att etablera dig själv som en expert på ämnet, och för att attrahera personer som följer dig som senare kommer att vilja köpa din bok.
- Det ovanstående betyder också att ha en närvaro på sociala media – återigen inte en personlig närvaro, om du inte har för avsikt att använda ditt namn som ditt varumärke, snarare än något annat.
- Se till att din bok genomgår omfattande redigering och korrekturläsning för att ta hand om alla misstag.
- Se till att omslaget för din bok inkluderar ett bra omslag och en attraktiv baksidestext.
- Om du publicerar en fackbok ska du inkludera ett professionellt foto av dig själv – inte en amatörselfie, utan ett professionellt foto, liksom en kort, men detaljerad biografi av dig själv.
- Det är bättre att publicera en e-bok innan du själv-publicerar en tryckt version. Att publicera en e-bok innebär att din bok kommer att vara tillgänglig i nästan alla delar av världen. Jämförelsevis, om du själv-publicerar i tryck, kommer du bara att nå ett land, och vara beroende av bokhandlarna och andra typer av distribution. Om majoriteten av din avsedda läskrets å andra sidan föredrar att läsa fysiska böcker och lever i ditt hemland, kan du köra med själv-publicering i tryck. Kom dock ihåg att själv-publicering i tryck kan vara riktigt dyrt och du kan komma att hamna med ett stort antal osålda böcker som samlar damm i ditt hem.
De ovan nämnda tipsen är relevanta för alla böcker, oavsett genre eller nisch.
Del två: Skriva din bok
När du väl avslutat alla stegen i förra sektionen och anpassat dem till din bok och ditt ändamål kan du fortsätta till fas två – att skriva boken.
I denna sektion kommer vi att tala om det faktiska skrivandet av boken, och hur man övervinner problemen du kan ha under denna period. Det finns många vägar och metoder att skiva en bok. Vissa författare (och vissa time management-experter också) kommer att tala om för dig att du behöver definiera ett visst dagligt mål av skrivande.
Detta skrivmål kan vara att skriva under två, tre eller fem timmar, eller att skriva minst 500 ord på en dag. Om du inte är komfortabel med författande har du dock ett problem.
Å andra sidan är inte ens författare alltid komfortabla med själva skrivandet. De drabbas av skrivkramp, de har dagar då de mycket hellre rycker ut sina naglar än skriver.
7. Vem skriver boken?
Det är det första du ska bestämma, speciellt om det här kommer att bli din första framstöt i författandet. En annan anledning varför vi föreslog att du sätter upp en hemsida – en blogg – där du kommer att börja dela med dig en del av din kunskap under planeringsfasen, är det faktum att skriva en bok på 50,000 – 80,000 ord kan vara en svår sak för någon som inte har utvecklat en vana att skriva dagligen. Att ha en blogg, å andra sidan, kommer att få dig att glida in i att skriva dagligen, och när du är redo, kan du börja skriva boken.
Dock uppmanar vi dig starkt att skaffa en spökskrivare för att skriva din bok om du har problem, eller om du helt enkelt önskar fokusera på andra saker relaterat till publiceringsprocessen. Även om du har en blogg som du uppdaterar varje dag är att skriva en hel bok en skrämmande process, och du kan känna dig mer komfortabel om någon annan gör det för dig.
8. Tips för att anställa en spökskrivare
Idag kan du outsourca allt, speciellt skrivande. Det finns tusentals frilansförfattare runt om i världen, vilka bör göra det lättare att anställa en spökskrivare, men det är inte precis fallet. Här kommer några saker att komma ihåg:
- Det är alltid bättre att betala lite mer för en spökskrivare som har erfarenhet.
- Skapa en testuppgift för spökskrivaren innan du anställer honom/henne.
- Begär en definierad sluttid: du vill inte anställa någon för att skriva din bok och sedan, efter det att månader har gått, upptäcka att inget faktiskt har blivit gjort.
- Begär vecko- eller dagsuppdateringar.
- Leta efter en spökskrivare som redan har skrivit andra fackböcker i din nisch.
- Leta efter bloggare i din genre eller nisch – många av dem annonserar det faktum att de är spökskrivare på sina bloggar.
- Leta efter spökskrivare som har positiva betyg och, om möjligt, begär kommentarer från spökskrivarens föregående klienter.
- Var alltid transparent i din kommunikation med spökskrivaren – och begär detsamma tillbaka.
9. Skapa en detaljerad disposition och en titel för din bok
Det är alltid bättre att ha en detaljerad disposition innan du skriver en bok eftersom du kan använda den som en guide under skrivprocessen. Du kommer att veta, i varje ögonblick, vad du har skrivit än så länge och vad du fortfarande behöver skriva om, med en enkel blick på din disposition.
För en roman innebär att skapa en disposition att hela historien ska planeras i förväg, innan du sitter ned och börjar skriva. Det är den kreativa procesen bakom scenerna i romanen – författaren planerar alla större händelser, oväntade vändningar och upplösningar innan ett enda ord skrivits. Bakgrundshistorier, kartor och kronologiska händelser planeras och när du börjar skriva kommer du aldrig att gå vilse. Men dispositioner tenderar att vara mer händelseorienterade, och ibland hamnar personlighetsbågarna lite i bakgrunden, och du kan komma att finna dig skrivandes en berättelse där personligheterna inte passar in – de har inte rätt attityd och motivation för sakerna som de gör, och du kan behöva anpassa personlighetens bakgrundshistoria för att försäkra dig om att både personlighetsbågen och berättelsen fungerar harmoniskt.
För ett facklitterärt arbete, om din materialinsamling var detaljerad och uttömmande, kommer skapandet av en disposition för din bok att innebära att all information måste organiseras för att man ska kunna presentera det på ett överskådligt sätt. Om du skriver en hur man gör det-bok är detta ännu lättare, eftersom du kommer att behöva skriva steg-för-steg-instruktioner, och varje steg kommer att leda till nästa. Det bästa du kan göra är att brainstorma en mycket detaljerad disposition. Därefter kan du använda dispositionen för att skapa innehållsförteckningen för din bok, men din första disposition behöver inte vara den slutgiltiga versionen av innehållstabellen som går i tryck. Med andra ord, den behöver inte vara perfekt – den behöver bara vara användbar.
Du kan komma på en titel för din bok när som helst under skrivprocessen. Du kan ha kommit på en titel innan du började skriva din bok, du kan komma på en titel medan du skriver boken eller du kan vänta på att inspiration ska komma för den perfekta titeln.
Dock kan du även brainstorma titeln innan du börjar skriva boken – men efter det att du avslutat dispositionen. Varför? Eftersom din disposition – din guide – visar dig vad din bok kommer att handla om, och vilken typ av berättelse det är, eller vilket problem den kommer att lösa förläsarna. Du kan därefter komma på en titel som är effektfullt, attraktivt och som utlovar hjälpfullt innehåll.
För en fackbok, om du använder de mest framstående sökorden i din kategori, kan titeln bli optimerad på ett sätt som garanterar att dina presumtiva läsare lätt kan upptäcka din bok utan någon annan hjälp än en Google-sökning, eller en Amazon-sökning, när din bok väl är publicerad.
10. Att skriva din bok
När det rör sig om att skriva, skriver alla på olika sätt. Målet är att finna ett sätt att skriva som är bekvämt för dig. Med användning av din disposition som guide kan du skapa ett tidsschema, och dagliga eller veckovisa mål för att hålla processen igång.
När du har haft en bra dag kommer du att överskrida ditt dagliga mål. Detta betyder inte att du inte ska skriva nästa dag, utan kör på. När du väl börjat skriva boken behöver du hålla på, fortsätta att skriva, varje dag, eftersom annars kan du råka ut för några negativa konsekvenser. Det kan ta dig mycket längre att skriva boken än vad du ursprungligen planerade, vilket kommer att fördröja publiceringsprocessen, oavsett av huruvida du själv-publicerar eller ej.
Om du har anställt en spökskrivare för att skriva din bok kan du göra följande saker för att förenkla skrivprocessen:
- Ge spökskrivaren tillgång till allt ditt insamlade material.
- Skapa en mycket detaljerad, mycket beskrivande disposition.
- Se till att spökskrivaren vet vad som behöver speciell fokus.
- Se till att spökskrivaren kan registrera din röst, eller rösten från dina blogginlägg (om du ha en blogg).
Ta inte en negativ väg för ditt skrivande, även om det här är första gången. För att göra det lättare för dig själv kan du pröva med att spela in dig själv. Tänk dig till exempel att du talar med en annan person och delar med dig all din kunskap till denne.
Välj ett kapitel från din disposition, eller börja med det första. När du är färdig ska du transkribera vad du skrivit (vilket du också kan göra genom att anlita någon att transkribera för dig, eller använd mjukvara som omvandlar audio till text). Vad du kommer att få kommer att vara mycket nära ett första utkast. Efter detta kommer det att vara lättare för dig att fullfölja det första utkastet och fortsätta med redigeringsprocessen.
Under skrivprocessen kommer du att behöva två saker: tillgång till din disposition och tillgång till ditt insamlade material. Ett verktyg typ Scrivener kan vara mycket användbart eftersom det låter dig få tillgång till båda dessa mycket enkelt. Du kan veta, med en glans, vad du har skrivit fram till en bestämd tidpunkt och vad som återstår att skriva. Dessutom kommer allt ditt insamlade material att vara lättåtkomligt, så du behöver aldrig förlora tid för att leta efter den information du behöver. Ofta finner författare det svårt att fortsätta att skriva efter det att de spenderat mer än en timma för att leta efter lite information.
Dock bör man komma ihåg att vissa författare finner Scrivener distraherande. Genom att vara lättåtkomligt kan du lätt bli distraherad av alla valmöjligheter och olika inställningar. Det bästa råd vi kan ge dig är att försöka skriva med Scrivener som en test – om den är för distraherande, om du inte förstår hur man använder den, om det inte fungerar på bästa sätt så kan det vara bättre för dig att skriva i Microsoft Word, eller Evernote, eller använda en annan mjukvara som fungerar bäst för dig.
11. Att sätta ett tidsschema
Som vi sa tidigare kan du sätta ett tidsschema för att hålla skrivprocessen för din bok kontinuerligt rörande sig framåt. Tidsschemat bör dock aldrig vara alltför självsäkert. När vi säger tidsschema menar vi dock inte hur många ord du ska skriva varje dag – det är vad målen är till för – utan vi talar om det totala schemat för att publicera din bok.
För det första måste ditt tidsschema inkludera tiden det kommer att ta att skriva beskrivningen av boken, hitta på en bra titel och få ett bra omslag. I grova drag behöver du definiera när du kommer att vara klar med att ha skrivit din bok, hur lång tid redigeringen kommer att ta, liksom huruvida du kommer att ha en betaläsare innan boken publiceras. Alla dessa saker kan ta tid, så att ha ett tidsschema kan vara pressen du behöver för att få alla avklarade.
Återigen ska du vänligen komma ihåg att hålla schemat realistiskt och öppet för förändringar. Om skrivprocessen klaras av snabbare, ska du flytta till redigeringsprocessen och andra uppgifter eftersom du aldrig kan veta var du kan råka ut för ett problem som kommer att orsaka fördröjningar.
Låt oss titta på några exempel.
Tänk dig att din bok ska bli ungefär 50,000 ord. Om du beslutar dig för att skriva 2,000 ord per skrivstund (eller per dag) blir det runt 25 skrivstunder, förutsatt att du klarar av att skriva 2,000 ord i varje skrivstund. Det är 25 dagar. Du kan planera att ditt manuskript kommer att bli klart inom 4-5 veckor. Om du planerar att du har kommit på en titel inom samma tidsram kan du planera redigeringsprocessen.
Låt oss anta att du tar en vecka mindre för ditt första utkast och därefter spenderar två veckor med att redigera din bok. Det gör en totaltid på runt 7 veckor. Om du planerar att få ett bra omslag till boken inom samma tidsperiod, och att skriva din professionella författarbiografi, så kommer det i bästa fall, från det ögonblick du börjar skriva din bok, tills det ögonblick du publicerar den, att gå 7 veckor.
Detta exempel är mycket optimistiskt. Skrivprocessen är mycket oförutsägbar, så det bästa man kan göra är att lägga till några veckor för oförutsedda händelser. Detta ger dig fortfarande tio veckor att avsluta boken.
En sak som återstår är att tänka på marknaden. Du kan kanske avsluta boken på 10 veckor, men ska du publicera den omedelbart?
Ja och nej.
Ja, du ska publicera den omedelbart om du redan har en fanbas att luta dig tillbaka på som kommer att köpa din bok. Om inte, då behöver du planera det per säsong. Till exempel kommer sommarrecept inte att vara populära i slutet av sommaren.
Utöver detta är kanske din reseguide för världens kallaste ställen inte så populär på sommaren, när folk normalt åker på solsemestrar. Återigen, studera marknaden och notera när böckerna i din nisch är som mest populära och mest eftersökta av läsarna. Bestäm därefter när du ska publicera den. Om du vill publicera din bok inför julen, och börjar skriva i mars ger det dig mycket tid att förbereda din fackbok på bästa sätt för publikation. Om det dock är juni, och du skriver en fackbok om att ha en perfekt semester, så är publicering av boken sent i September eller oktober inte speciellt användbart. Bättre att vänta till nästa år och publicera den det ögonblick du vet att folk kommer att leta efter de lösningar som du erbjuder i din bok, snarare än att bara släppa ut boken på marknaden.
12. Skapa dagliga och veckovisa mål
Dessa mål kommer främst att röra skrivandet och mängden ord, till att börja med, men senare kommer de också att beröra redigeringsprocessen, formatering, att få ett bra omslag och resten. Till att börja med kommer du dock att behöva dagliga eller veckovisa mål där du bestämmer antingen antal ord eller de delar av din disposition du kommer att täcka under dagen eller veckan (eller månaden).
Du kan välja antingen eller.
Till exempel är medellängd av en fackbok runt 50,000 ord. Om du beslutar dig för ett dagligt mål på 1000 ord, så kommer du att ha ditt manuskript skrivet inom cirka två till tre månader (du behöver vilodagar ibland, eller hur?). Eller så kan du besluta dig för att dela upp din bok i kapitel och sätta en ordgräns för varje kapitel för att hålla vart kapitel till samma längd.
Sanningen är dock att detta är inte alltid möjligt: Längden på kapitlen kommer att bero på hur mycket information du har, inte på hur många ord du kan skriva. Även i en roman har kapitel inte samma längd, och vissa författare kan även skriva kapitel så korta som en mening.
Så om du har beslutat dig för att skriva varje kapitel med 3000 ord, vad händer när du har så mycket information att det är närmare sex tusen? Eller vad händer när du har delat med dig all information på lite mer än 1500 ord? Det är därför du behöver hålla allt flexibelt under skrivprocessen.
Å andra sidan kan ett dagligt mål på 1000 ord vara för mycket för dig, speciellt i början. Den goda nyheten är att ju mer du skriver desto bättre kommer du att bli. Av denna anledning kan dina tidiga mål vara så små som 500 ord per dag. Men allt eftersom du långsamt kommer in i vanan av att skriva dagligen kan du börja att öka antalet till 750, 1000, 1250 och så vidare.
Eller så kan du logga antal ord du skriver varje dag och hålla en veckouppdatering. Du kan planera att skriva ett kapitel i veckan till exempel, eller planera vilken del av din bok du kommer att jobba med under veckan, och huruvida du kommer att vara klar i slutet av veckan eller fortsätta under nästa vecka.
Vad du än gör ska du alltid se till att du planerar en vilodag. Att skriva kan vara en strålande process, men det kan även vara en uttröttande process. Om du överdriver kan du skapa skrivkramp. Å andra sidan, om du tar för många lediga dagar, då du inte kommer att skriva något alls, kan du komma att finna att det är svårt att börja igen. Balans är nyckeln, speciellt när det rör sig om långsiktiga projekt såsom att skriva en bok.
13. Bilder, tabeller och andra saker
Beroende på din boks ämne och problemet den löser om det är en fackbok, kan andra saker såsom bilder, illustrationer, tabeller och liknande saker vara ett nödvändigt tillägg.
För reseguider till exempel är bilder ett måste. Om du dock skriver en bok om självhjälp är korta tecknade serier (bonuspoäng om de är roliga) en bättre lösning. Andra exempel är trädgårdsarbete. Att förklara en planteringsprocess, till exempel, kommer att gå bättre om den är illustrerad. Men om du vill visa resultatet av denna plantering är en bild – ett foto – den bästa lösningen.
Tabeller och grafer kan vara mycket torra och leda bort läsarna från upplevelsen. Du bör bara inkludera dessa om de är strikt nödvändiga för att avrunda ditt innehåll. Om inte är det bättre att ersätta dem med informationsgrafik, om du kan inkludera dem eller kommentarsboxar med specifik information.
Del tre: Redigering, polering och publicering av din bok
Den tredje fasen av processen med att publicera en bok är lika viktig som de två andra faserna. När du avslutat till första utkast kommer du att upptäcka att du inte tycker om det. Du kan till och med hata det, en liten aning.
Det är här som redigering dyker upp. Det är klart att ditt första utkast kan komma att behöva en massa arbete, och du kan komma att finna att du inte klarar av att redigera ditt eget arbete.
Vårt råd är att alltid försöka att självredigera.
Du kan lära dig hur man redigerar sitt eget arbete genom många olika guider, och när du väl förstår grunderna i hur man redigerar en bok kan du komma att finna att du processen ger dig nöje.
Och redigeringsprocessen kan och bör alltid vara ett nöje: eftersom du kommer att lägga ner kraft på att göra ditt första utkast till ett komplett manuskript. Och alla förändringar som du kommer att göra kommer att göra din bok till ett nöje att läsa.
I skönlitteratur är det alltid bättre att ta ledigt ett tag efter det första utkastet är avklarat för att låta din hjärna slappna av från ansträngningen med att skriva boken. Vi ger samma råd för facklitteratur. Ja, du kan lägga ner all energi i att skriva boken, men att ta en vecka ledigt kommer att låta din hjärna koppla bort sig från ditt skrivande.
Med andra ord, att ta ledigt en vecka gör det möjligt för dig att läsa ditt första utkast med färska ögon. Och du kommer att behöva dessa färska ögon under redigeringsprocessen.
Låt oss titta på stegen.
14. Preliminär redigering
Preliminär redigering är vad vi kallar den första rundan av redigering av ditt första utkast.
Det kommer att bli mer rundor av redigering senare. I den första redigeringen kommer du att leta efter felaktigheter. Vi är alla människor, och det är mycket lätt att göra ett misstag (säg, till exempel, att det var fem steg i processen och att det visar sig bli sju) som du inte kom ihåg att korrigera.
Det bästa sättet att göra detta på är att skriva ut manuskriptet och att sitta ner med en röd eller blå penna. Läs igenom. Lägg till kommentarer i marginalerna på sidorna för att notera ändringar som du kan göra, fel som du behöver korrigera, och mest av allt förbättringar som du kan göra. Var inte rädd att följa din magkänsla – om du tror att ändra strukturen av ett kapitel kommer att förbättra det, ska du ta tiden och göra det. Se om det fungerar eller inte senare.
Om du ska göra stora förändringar bör du komma ihåg att du bör göra ytterligare en preliminär redigering innan du flyttar till nästa redigeringsrunda. På detta sätt kommer du att se till att alla förändringar är korrekta och att det inte finns felaktigheter.
15. Redigera storskaligt
Redigera storskaligt är att redigera ditt andra utkast på många nivåer.
Första nivån är kapitel. Fungerar kapitlen eller ej? Flyter de i rätt ordning, eller är de spridda?
Andra nivån är stycken. Du behöver se till att styckena inte är för långa. Du måste se till att de är koncisa och precisa, snarare än långa och vindlande. Se till att läsarna inte tappar bort sig när de läser dem. Under denna runda av redigering behöver du även se till att grammatiken är korrekt. Du kan även använda mjukvara, typ Grammarly, för att hjälpa till.
Tredje nivån är meningarna. Mycket långa meningar, uppbyggda av många ord, varav de flesta är onödiga och redundanta, adderar ingenting till den huvudsakliga avsikten med meningen, och är en utmaning att läsa, och läsarna kommer troligen att vilja slänga bort din bok om de inte kan följa de flesta av dina meningar till slutet. Så hitta de långa meningarna och se hur du kan korta av dem.
Fjärde nivån är ord. Felstavade ord, fel ord, homonymer och homofoner, de är lätta att blanda ihop och är lätta att se. Ytterligare en sak du kan leta efter på denna redigeringsnivå är repetitiva ord. De är också lätta att se och kan enkelt ändras för att fräscha upp innehållet.
16. Att anlita en professionell redaktör
Om alla ninåer av redigering tycks som en massa arbete – och det är det – så är det bättre att anlita en professionell frilansredaktör. De kommer att se till att:
- Ditt manuskript är redigerat inom en given tid.
- Din stil passar din genre, kategori, nisch och ämne.
- Att det inte finns grammatiska och stavningsfel eller felaktiga ord.
- Att det inte finns några större hål i berättelsen eller diskrepanser om du har skrivit en roman.
- Alla andra redigeringsuppgifter utförs förutom den preliminära redigeringen.
En professionell redaktör kommer också att se diskrepanser – dock för att öka chanserna att redaktören är kunnig inom den termer och ord som används i din nisch, kan du försöka finan en professionell redaktör med erfarenhet inom samma genre eller nisch. Då detta kanske inte är möjligt bör du fortfarande gå igenom den första redigeringsrundan själv.
17. Polera skrivandet
Denna redigeringsrunda är låst för att lägga till ytterligare en nivå på ditt skrivande. I stället för att leta efter fel ska du nu arbeta för att korrigera dem. Meningarna som var för långa och behövde korrigeras, de repetitiva orden och alla de andra felen bör korrigeras. Manuskriptet bör nu ge en bättre läsupplevelse jämfört med första utkastet.
Överdriv dock inte. Stora ord som de flesta läsare inte känner till är bra om de sprids ut i texten, men om du använder dem kontinuerligt kan de ha en negativ effekt – speciellt eftersom läsarna kanske inte ens vet vad vissa av dem faktiskt betyder. Vill du verkligen att dina läsare sträcker sig efter ordbok och uppslagsverk för att förstå vad du talar om?
Av denna anledning är din uppgift att hitta sätt att förmedla samma idéer med färre ord, speciellt om stycket är för långt, eller om meningen är för komplicerad. Nej, vi säger inte att det här är tillfället då du helt skriver om manuskriptet med andra ord. Vad vi säger är att leta efter meningar som kan lyfta ut läsarna från läsupplevelsen. Du vill engagera dem, inte peta bort dem från dina ord.
18. Att få betaläsare
Betaläsare är just det: personer som vill läsa din bok och ge dig återkoppling på den innan boken går genom sin sista redigering och blir publicerad. Betaläsare kan vara vem som helst, familjemedlemmar eller till och med några av dem som följer dig.
Dina betaläsare bör leta efter diskrepanser, grammatiska fel och stavfel och repetitiva ord. Med andra ord de gör samma sak som du, eller redaktören, fast från läsarperspektiv.
Dock bör dina betaläsare också ge dig återkoppling på läsupplevelsen, och de bör ge dig sin ärliga åsikt. Fråga dem om de lyckades känna dig som författare, om de fann boken hjälpsam, och ytterst huruvida de fann läsupplevelsen njutbar.
Kom ihåg ditt mål, vilket du satte under de första stegen i vår guide, och fråga dina betaläsare om du uppnått detta. Det spelar ingen roll om målet du satte för din fackbok var att hjälpa, att förnöja eller att göra båda sakerna. Baserat på deras återkoppling kan du avgöra huruvida målet uppnåtts. Om inte har du fortfarande tid att göra förändringar.
19. Sista redigering innan publicering
Detta är den sista redigeringen där du ser till att all är perfekt. Du kan göra så många rundor som du behöver för att uppnå detta. Det är viktigt att notera att efter detta kommer det inte att bli fler förändringar. Om du själv-publicerar i e-boksformat kan du spara den sista redigeringen som sista steget innan du ladder upp filen.
Detta är en stor redigering där du i stället för att leta efter fel lutar dig tillbaka och läser din kreation och låter felen dyka upp för dig. Eftersom manuskriptet har blivit ordentligt polerat, kanske även justerat för att ta hänsyn till betaläsares återkoppling, behöver du inte leta efter fel och läsa allt noggrannt eftersom även de minsta felen kommer att synas.
20. Professionellt omslag
Många författare och professionella tror att de kan skapa ett riktigt bra omslag för sin bok. Med lite fotokunskap och bildbehandlingsprogram tror de att de kan göra ett omslag som blir attraktivt och originellt.
Dock kan ingenting ersätta ett professionellt omslag gjort av en konstnär. Om du har råd ska du anlita en konstnär för att läsa din bok och designa ett omslag, eller förklara din bok, innehåll och ämne så gott du kan. Tala om för konstnären vad du vill uppnå och låt konstnären konstruera ett omslag.
Lita på oss, en konstnär kommer att skapa ett bättre omslag för din bok är du skulle kunna, om du inte är en konstnär själv. Dock måste du förklara ämnet för konstnären så gott du kan. Du måste låta dem få reda på ditt mål, på problemet som du försöker lösa och vad innehållet representerar. Du kommer att se till att konstnären kommer att samla detta på omslaget.
21. Professionell författarbiografi för en fackbok
Om du har skrivit en fackbok måste biografin inkludera din erfarenhet inom ämnet. Om det är hälsosam mat, ska du tala om hur och när ditt liv ändrades när du började använda den där speciella dieten.
Se till att du delar med dig:
- Vem du är.
- Var du har studerat och lärt det du presenterar.
- Hur många års erfarenhet du har.
- Hur länge du har skrivit på din blogg.
- Din hemsida och sätt att nå dig på sociala media.
Din biografi behöver även ett professionellt foto av dig själv, givetvis. Dessutom ska du se till att hålla din biografi kort och koncis, snarare än långrandig.
22. Publicera din bok
Publiceringsprocessen för din faktabok kommer inte att vara inom din kontroll om du har fått ett bokavtal med ett förlag. Detta betyder att du har ingen kontroll över priset på din bok. Beroende på bokavtalet kommer du antingen att få ett förskott, eller få betalt när boken publiceras och börjar säljas. Publikationsdatum bestäms också av förlaget. Så du kan ha velat publicera din bok innan jul, men förlaget kan sätta publikationsdatum senare.
När du själv-publicerar kontrollerar du allt, från pris till publikationsdatum. Det finns många nätplattformar för själv-publicering. Vissa av dem ägs av Amazon, såsom CreateSpace och Kindle Direct Publishing (KDP), vilka gör det möjligt för dig att sända in en e-bok varsomhelstifrån i världen. CreateSpace gör det till och med möjligt för dig att publiceras i tryckt format. Sedan finns det iBooks (iTunes), Nook (Barnes & Noble), Kobo och Draft2Digital – vilken återförsäljer till de föregående tre och andra, mindre kända plattformar.
Själv-publicering är bara relativt gratis, så kom ihåg följande saker avseende ISBN-nummer när du själv-publicerar.
- Du kan komma av behöva betala för ditt ISBN om återförsäljaren frågar efter det.
- Amazon (KDP) behöver inte ISBN eftersom det tilldelar ett ASIN (Amazon Kindle katalognummer).
En alternativ lösning som du kan överväga om du inte är säker på att själv-publicera, och om du har budgeten för det, är att arbeta med ett själv-publiceringsbolag som tar hand om processen för dig.
23. Marknadsföra boken före och efter den släpps ut
Att marknadsföra din bok innan den släppts ut kan göras på din blogg. Du kan också delta i bokturer, speciellt bokturer i din nisch. Se även till att marknadsföra din nya bok på sociala media med små utdrag och roliga kommentarer. Det hjälper till att skapa lite spanning och ser till att många presumtiva läsare vet att din bok kommer att publiceras snart.
Du kan göra ett avslöjande av omslaget lite innan publikationsdatumet. Se även till att du har ett utdrag tillgängligt på din hemsida, liksom små stycken som är relevanta för innehållet.
Vad gäller marknadsföring efter att du har publicerat din bok, ska du tänka efter vad du kan erbjuda. Kan du, till exempel, erbjuda en bokuppläsning om din kreation är en roman eller ett seminarie om din bok är en faktabok? Besöker du några evenemang på andra ställen, eller kan du skapa en grupp eller ett forum på din hemsida för dina följare?
Slutsats
Vi har nått slutet av vår korta guide på hur man skriver sin första bok. Den första boken är alltid svår, för alla författare, och när du har gjort det en gång kommer nästa att bli enklare. Du kommer åtminstone att få erfarenhet av processen, och du kommer att hitta sätt som gör det lättare för dig.
En annan sak som du kan göra är att förbereda dig så gott du kan för skrivandet av din bok. Det finns många tips och trick som du kan använda i ditt skrivande, en massa olika sätt att presentera din information och ju mer du lär, desto bättre kommer du att bli på att skriva. Det gäller alltid att skriva mer för att bli bättre.
Glöm inte möjligheterna som erbjuds med att få din första bok publicerad. Om du lyckas få till lite utrymme i din genre eller nisch har du nu den perfekta plattformen att luta dig mot för din nästa bok. Många författare fortsätter att skriva inom samma genre eller nisch, och utvecklar antingen en serie böcker eller skriver titlar som tillhör samma kategori, men fristående.
Du kan göra samma. Med varje bok kommer du att erbjuda mer kunskap till läsarna, och ditt förhållande till dina läsare kommer att växa, vilket också antalet personer som följer dig kommer att göra. När du har publicerat mer än en bok kommer läsarna att vara mer benägna att köpa dina böcker även om de inte följer dig på sociala medier.
För att detta ska hända behöver du dock börja med din första bok. Den första boken kommer att bli pelaren till din karriär som professionell författare.
Med detta i åtanke se till att du gör det bästa du kan för att göra det till den bästa versionen av dig själv. Det kommer trots allt att vara hur du introducerar dig till världen.
Lycka till!
Georgina Roy wants to live in a world filled with magic. As a 22-year-old art student, she’s moonlighting as a writer and is content to fill notebooks and sketchbooks with magical creatures and amazing new worlds. When she is not at school, or scribbling away in a notebook, you can usually find her curled up, reading a good urban fantasy novel, or writing on her laptop, trying to create her own.